Det blev inget jobb för mig idag. Kvällen igår var hemsk, kunde verkligen inte somna pga min jäkla hosta. Men efter att väl ha somnat vaknade jag vid 5 tiden på morgonen och kunde knappt sova. Låg och grubblade på om jag skulle gå till jobbet eller inte. Klockan ringde iallfall klockan 6 eftersom det var då jag och kim skulle gå upp. Men jag bestämde mig då för att stanna hemma. Ringde till jobbet och berättade som det var, jag tror redan då att dom hörde att jag verkligen var sjuk. Men jag vet att jag har en tendens att tänka på andra i många fall. I detta fall jobbet. Jag kan helt plötsligt få för mig att gå till jobbet med feber bara för att jag känner att jag måste. Men med tanke på att jag låg i flera timmar igår och även tidigt imorse och grubblade om jag skulle gå till jobbet eftersom jag visste att dom var kort om personal snurrade alla tankar. Varför sa jag inte bara till mig själv att jag skulle vara hemma, utan att få dåligt samvete? varför tänkte jag inte bara på mig själv, att jag faktiskt är så dålig att jag inte hade orkat? Det har jag inte svaret på. Och jag har faktiskt fortfarande dåligt samvete över att jag inte gick idag, av nån anledning. Jag hatar att behöva gå runt med såna tankar. Hostan håller på att ta död på mig, nästan rinner i ett och huvudet dunkar i takt med andningen. Aldrig att jag hade orkat jobba idag, jag får försöka intala mig själv det.

Jaja, nog med gnäll. Nu ska jag ta en panodil och vila en stund!
Ta hand om er där ute!